Arbetslös i ordets rätta bemärkelse har hon aldrig varit, bara »in between jobs«. Och bara en gång har hon sökt jobb på Arbetsförmedlingen. Det jobbet fick hon − som Arbetsförmedlingens generaldirektör.
Hon är enligt egen utsago en korsning mellan spansk flamenco och svensk byråkrati. Som chef har hon utmärkt sig för sin okonventionella ledarstil, sin okuvliga energi och sin orädsla för förändring. På sig själv och sina möjligheter har hon aldrig tvivlat. Arbetslös i ordets rätta bemärkelse har hon aldrig varit, bara »in between jobs«. Och bara en gång har hon sökt jobb på Arbetsförmedlingen. Det jobbet fick hon − som Arbetsförmedlingens generaldirektör.
Det var i slutet på nittiotalet som det svåruttalade namnet Angeles Bermudez-Svankvist började dyka upp i medierna. Hon var »invandrarkvinnan« som inte bara hade lyckats ta sig upp i samhället på den svenska karriärstegen. Som chef för en landstingsägd tandvårdsklinik i Björkhagen hade hon dessutom gjort det som många bara pratat vackert om: öppnat dörren för de utrikesfödda. Verkligen öppnat den på vid gavel. Och dessutom lyckats göra bra business av det hela.
Låt oss för bakgrundens skull snabbspola the Angeles Bermudez-Svankvist life story. Född i Zaragoza i norra Spanien 1963 som frukten av en förälskelse mellan en svensk postkassörska och en spansk flamencodansör. Uppväxt på Mallorca och »hemkommen« till Sverige vid sexton års ålder. Så småningom tandläkare efter utbildning på Tandläkarhögskolan vid Karolinska institutet. Chef vid 30. Klinikchef vid 33.
Det är då hennes chefstalanger formligen tokblommar. Kliniken i Björkhagen står på ruinens rand, patienterna uteblir och den ena efter den andra ur personalstyrkan har tvingats gå. Vad att göra? Angeles Bermudez-Svankvist gör en marknadsmässig analys av det finansiella läget och patientunderlaget, som till en tredjedel består av utrikesfödda. Hon kommer fram till att här krävs experimentella metoder för att lyckas.
Hon vänder i princip upp och ner på allt. Ut åker den snurrande chefsstolen med hög rygg. Från och med nu, bestämmer hon, ska chefen inte vara en person som pekar med hela handen. Allas fulla potential ska lyftas fram, det ska vara högt i tak och ingens åsikter eller idéer ska tryckas ner. Och problemet med de uteblivna patienterna ska tacklas enligt mottot: »Om inte berget kommer till Muhammed får Muhammed komma till berget.«
Hon anställer en ung och kaxig tjej med piercad navel som hon skickar ut i skolorna för att upplysa om klinikens existens. Och man börjar hålla öppet på lördagar för att underlätta för barnfamiljer med fullspäckade veckoscheman. Det sätter fart på maskineriet. Snart börjar de unga hitta dit, och i deras kölvatten kommer föräldrarna.
Den lilla kliniken är snart fylld till bredden av patienter, och luften surrar av språk från jordens alla hörn sedan den ena utrikesfödda tandläkaren och tandhygienisten efter den andra anställts. För att locka de riktigt små hyrs studenter från Konstfack in som erbjuder ansiktsmålning i samband med tandundersökning. Också personalen ansiktsmålar sig. Det blir plötsligt skojigt att gå till tandläkaren. Inom kort öppnas en filial i Skarpnäck, som också den blomstrar.
De röda siffrorna har blivit svarta.
1999 utses Angeles Bermudez-Svankvist till årets chef av tidningen Chef, vilket sätter fart på mediabevakningen. Det blir mingel med politiker och tjejmiddag med drottningen.
Året därpå skriver hon »Management by Love – Att leda genom mångfald«, en personligt tecknad handbok i ledarskap som fokuserar på kärlekens urkrafter som drivmotor och inspirationskälla.
2008 tillträder hon posten som generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Tre veckor senare slår krisen till med allt vad det innebär av nedläggningar, konkurser och privata tragedier i kölvattnet av en hastigt stigande arbetslöshet.
Logga in för att läsa hela artikeln eller registrera dig här för prenumeration och
få tillgång till hela materialet på nätet och 6 nummer av tidningen för endast
375kr/år.


Konsultboken - din guide till att lyckas!
Arbeta på annat konsultföretag











Om hon är så fantastisk som det antyds i artikeln, varför har Sverige en hög arbetslöshet på drygt 7% när det generellt går bra med den svenska ekonomin? Har någon fått jobb via Arbetsförmedlingen överhuvudtaget? Vad har Angeles gjort de senaste åren? Alla kan ju prata om vad de andra kan göra, som till exempel att ge mer resurser till arbetsmarknadsrelaterade frågor, men jag tycker istället att Angeles borde börja med att fråga sig själv vad hon kan göra för att sänka arbetslösheten i Sverige istället. Är det bara jag som tycker att cheferna är duktiga på att uttala sig men i själva verket händer det ingenting…
När jag läser artikeln om Angeles blir jag rörd och tycker att Angeles har varit det bästa som kunde hända arbetsförmedlingen och därmed Sverige ur ett individ- och samhällsperspektiv. Det finns så många bra satsningar som Af erbjuder och som gynnar den enskilde och samhället. Det gynnar vår ekonomi och välfärd. Välfärd inte i den mening att myndigheter erbjuder den enskilde ekonomiskt hjälp utan ger den enskilde möjlighet att ta kontroll över sitt liv och får ett värdigt och inkluderat liv där individen känner sig behövd. Det finns alltid en plats för alla i samhället. Det gäller att vara med och få den enskilde att komma i kontakt med en arbetsgivare som utnyttjar möjligheterna hos individen. Alla behövs i samhället och alla har rätt att vara med och påverka sin situation. Jag är stolt över att jobba som arbetsförmedlare. Som arbetsförmedlare ser jag endast möjligheter hos individen, försöker ta vara på individens kompetnes, hjälper personen, som är mellan två jobb, att träffa en arbetsgivare, stödjer både individen och arbetsgivare under en period fram tills personen blir självständig samt bidrar i att individen utvecklas under tiden medan hon/ han är i ett arbete. Jag beundrar Angeles handlingskraftiga ledarstil, jag beundrar hennes nytt tänkande, öppenhet och intresse för människor och samhällsfrågor. Angeles har lyckats få en myndighet som arbetsförmedlingen att ställa om sig och därmed har fått Sverige framåt. Jag är stolt för att jag har ett arbete där jag har tillgång till olika verktyg i mitt förfogande och som ger mig möjlighet att få vara med och påverka.
När jag läser artikeln om Angeles blir jag rörd och tycker att Angeles har varit det bästa som kunde hända arbetsförmedlingen och därmed Sverige ur ett individ- och samhällsperspektiv. Det finns så många bra satsningar som Af erbjuder och som gynnar den enskilde och samhället. Det gynnar vår ekonomi och välfärd. Välfärd inte i den mening att myndigheter erbjuder den enskilde ekonomiskt hjälp utan ger den enskilde möjlighet att ta kontroll över sitt liv och får ett värdigt och inkluderat liv där individen känner sig behövd. Det finns alltid en plats för alla i samhället. Det gäller att vara med och få den enskilde att komma i kontakt med en arbetsgivare som utnyttjar möjligheterna hos individen. Alla behövs i samhället och alla har rätt att vara med och påverka sin situation. Jag är stolt över att jobba som arbetsförmedlare. Som arbetsförmedlare ser jag endast möjligheter hos individen, försöker ta vara på individens kompetnes, hjälper personen, som är mellan två jobb, att träffa en arbetsgivare, stödjer både individen och arbetsgivare under en period fram tills personen blir självständig samt bidrar i att individen utvecklas under tiden medan hon/ han är i ett arbete. Jag beundrar Angeles handlingskraftiga ledarstil, jag beundrar hennes nytt tänkande, öppenhet och intresse för människor och samhällsfrågor. Angeles har lyckats få en myndighet som arbetsförmedlingen att ställa om sig och därmed har fått Sverige framåt. Jag är stolt för att jag har ett arbete där jag har olika verktyg i mitt förfogande och som ger mig möjlighet att få med och påverka.
En kvinna som inte förstår sin egen begränsning – att jobba som tandläkare och inom det ämbetet är ett. Hon kan inget om arbetsmarknadsfrågor. 2008 tillträder hon posten som generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Tre veckor senare slår krisen till med allt vad det innebär av nedläggningar, konkurser och privata tragedier i kölvattnet av en hastigt stigande arbetslöshet.Den ödesdigra rekrytering som då gjordes hoppas vi inget företag eller myndighet gör om – kris med nedläggning och kris i rekrytering av GD. Det är inte vackert! Snarare att kasta skattemedel i munnen på en tandläkare som hamnat fel.