Vilka ekonomiska konsekvenser väntar om vi inte agerar mot den globala uppvärmningen? Och hur påverkas Sverige om medeltemperaturen höjs? Konsult har ställt fem frågor om den globala uppvärmningen till miljökonsulten Jenny von Bahr.

FRÅGA 1: 2006 utkom Stern-rapporten som beskriver de ekonomiska konsekvenserna av den klimatförändring som människans utsläpp av växthusgaser anses ligga bakom. Slutsatsen är att det ur ekonomisk synpunkt är mindre kostsamt att sätta in stora resurser redan nu för att hejda uppvärmningen än att ta smällen senare. Håller du med om det?

- Ja. Om vi inte gör något åt klimatförändringen i dag riskerar kostnaderna att skena iväg. Dessutom finns en risk att jordens klimat råkar ut för så kallade irreversibla effekter, det vill säga att det blir mycket svårt eller till och med omöjligt att återställa klimatet även om kraftfulla åtgärder sätts in i ett sent skede. En irreversibel effekt kan vara att Grönlandsisen smälter helt eller att Golfströmmen byter riktning.

FRÅGA 2: Om vi antar att de scenarier som utmålas i rapporten stämmer, vilka konsekvenser kommer det att föra med sig för Sverige vid en genomsnittlig temperaturhöjning på mellan 2 och 5 grader? Vilka delar av landet kommer att drabbas hårdast och varför?

- En oerhört komplex fråga som i sig skulle kräva en omfattande utredning. Generellt drabbas Sverige mindre hårt än övriga världen. Här är några troliga effekter:

1. Större problem med översvämningar i västra Sverige, framför allt runt Vänern och på västkusten.

2. Efter hand mindre snö och fler gröna vintrar. Vintrarna flyttar norrut.

3. Haven stiger.

4. En förskjutning av temperaturzonerna från söder till norr

FRÅGA 3: Stora insatser anses nödvändiga för att hejda uppvärmningen. Stern-rapporten gör bedömningen att det kommer att skapas betydande möjligheter för en lång rad branscher och tjänster och att marknaderna för mindre koldioxidintensiva energiprodukter sannolikt kommer att uppgå till minst 500 miljarder dollar år 2050. Enskilda företag och länder uppmanas att positionera sig för att kunna dra fördel av dessa möjligheter. Är den typen av positionering något man märker av redan i dag i Sverige? Och hur tror du att svenska företag kommer att stå sig i konkurrensen om denna nya marknad?

- Det sker redan en omfattande positionering bland svenska företag. Detta har för övrigt pågått en lång tid nu. Samtidigt är det mycket tydligt att nya regler eller förändrade ekonomiska styrmedel är det som får saker att hända på marknaden. Om det införs subventioner, höjda koldioxidskatter eller hårdare krav på bilars energieffektivitet kommer produkter som tidigare stannat på ritbordet ut på marknaden. På samma gång ökar försäljningen av koldioxidsnåla produkter som redan finns på marknaden.

- Inom de områden där Sverige tidigt har infört styrmedel, regler och subventioner som gynnar klimatsmarta lösningar hittar vi således de svenska företag som ligger längst fram i ledet. Exempelvis har vi kommit långt när det gäller konvertering till bioenergi inom energisektorn. Likaså när det gäller fordon som drivs på förnybara bränslen.

FRÅGA 4: Hur ser markanden i stort ut för klimatkonsulttjänster? Växer den?

- Ja. Allt fler myndigheter och organisationer arbetar aktivt med klimatfrågan. Det gör att behovet av konsult- och utredningstjänster inom det området ökar. I mycket av det vi gör, vare sig det handlar om en samhällsekonomisk beräkning av höghastighetståg eller utformningen av en ny, grön stadsdel i Stockholms stad, kommer klimatfrågan in.

FRGÅGA 5: Hur har efterfrågan på konsulttjänster inom klimatområdet påverkats av att förhandlingarna om ett nytt, globalt klimatavtal i Köpenhamn havererade?

- Om världen hade kommit överens om tydliga och tuffa klimatmål hade det satt en verklig fart på alla länder. Ett enormt utredningsbehov för att hitta de effektivaste och smartaste lösningarna för att nå de överenskomna klimatmålen hade skapats. Att överenskommelsen blev så svag innebär för Sveriges del att arbetet kommer att fokusera på de mål som redan satts upp. Men de målen kräver ändå omfattande analyser och utredningar av oss miljökonsulter och stora insatser från många andra konsulter.

Fakta

Namn: Jenny Von Bahr.

Yrke: miljökonsult.

Arbetar som: klimatekonom på WSP Analys & Strategi.

Uppdrag: Utreder frågor med koppling till klimat, miljö och ekonomi.

Uppdragens art: Att visa på vägar för minskad klimat- och miljöpåverkan. I synnerhet åtgärder för minskade koldioxidutsläpp.

Uppdragsgivare: Myndigheter, branschorganisationer och tankesmedjor.

Text: Amanda Jakobsson

Inga kommentarer ännu.

Namn (obligatoriskt)

E-post (visas inte) (obligatoriskt)

Hemsida

Fem frågor till en miljökonsult

0

Vilka ekonomiska konsekvenser väntar om vi inte agerar mot den globala uppvärmningen? Och hur påverkas Sverige om medeltemperaturen höjs? Konsult har ställt fem frågor om den globala uppvärmningen till miljökonsulten Jenny von Bahr.